För fjärde terminen samlas nyanlända och svenska kvinnor i multikulturella gruppen på ABF i Tidaholm. I veckan  fick vi svenskor oss en duvning i arabiska. En övning som manade till eftertanke  kring och insikt i den stora skillnaden mellan våra språk: lingvistiskt, uttalsmässigt, grammatiskt. Imponerande att så många med kanske inte så omfattande utbildning i hemlandet klarar att klättra upp för det höga berg som krävs för full integrering i det nya landet. Språket! Mohammed som jobbar som stödperson på SFI i Tidaholm mässar varje dag inför sina elever “Ni måste lära er svenska antingen ni vill eller inte!  Det är de allra flesta också mycket medvetna om. 

Amina bjöd på Baklava efter den goda måltiden med ris och kyckling.

 

De som ännu inte fått inte fått det hägrande uppehållstillståndet har sedan många år fått en första inblick i språket på  studieförbunden ABF och Vuxenskolan i Tidaholm och nu senast på Hellidens folkhögskola. Trots att deltagande for asylsökande inte är obligatoriskt har  deltagandet i alla dessa kurser varit mycket stort. Intresse och vilja saknas alltså inte. 

En av flera aktiviteter står kyrkorna for. I Equmeniakyrkan i Tidaholm samlas varje vecka sedan många år svenskar och nyanlända till språkcafe med gemenskap över gränser och kulturer, mycket prat och skratt och möjlighet till språkträning  genom samtal med svenskar, något som trots allt är få förunnat i vardagen.

Vid senaste träffen på ABF bjöd Amina från Syrien på bland annat Baklava, det söta bakverket som är så populärt i både öst och väst.Det gav inspiration till samtal och utbyte av recept av både svenskt och arabiskt. För min del ett minne som resulterade i dikten Baklava jag skrev för mycket länge sedan  när jag hade kontakt med de människor som då flydde från det sargade Jugoslavien. Så här skrev jag den gången:

 

Sirenas Baklava:

så rasande söt,

så sockrig,

så smältande  smaklig.

Så sjunger Sirena

en sång till det gamla

med mjölfläck på hakan

och kavel i hand.

Degen är skir

som barndomens slöja,

som hinnan kring fostret

så tunn skall den vara:

ett tag till med rullen,

en klapp där med handen.

Håll upp den! Håll fram den!

Säg duger den nu?

När farmor där hemma

stod bakom dörren:

så sträng mot Sirena,

så stram mot den unga.

Så längtar Sirena

och tårarna trillar

i degen ännu!