Sjalett, hijab, chador, chador namaz, burka... "Kärt" barn har många namn  och röster för och emot hörs ofta kring dessa plagg.

Skall de tillåtas, förbjudas, är de tecken på förtryck eller helt enkelt en kvinnas eget beslut för att leva i enlighet med sin tro?

Jag tänker på hur svårt det måste vara för många, som sedan tidigaste barnaår fått lära sig, att så skall man vara, så skall man se ut, så skall man vara klädd som kvinna. Normer som är inpräntade som i sten.

I det nya landet möts de plötsligt att helt andra värderingar. Slöjan skall av! sägs det på sina håll. Det eller det yrket är inte förenligt med att bära slöja, kvinnor med slöja trakasseras o s v.

Så svårt! Att kasta av sig slöjan måste för många av dessa kvinnor vara som om vi svennor skulle klä av oss offentligt. Det har vi fått lära oss att man inte gör liksom vi har fått inpräntade i oss mängder av normer om hur man skall vara i just vårt samhälle.

Jag kommer att tänka på detta när jag träffar en liten kille som vägrar att klä av sig i skolan när det är dags för dusch efter gymnastiken. Han är elva år och har fått lära sig, att det gör man inte om t ex en kvinnlig person, i detta fall lärare, är närvarande. Konflikt och missförstånd! I det fallet löste det sig. Han fick lov att duscha i fred.

I tidskriften Populär Historia  för jag veta, att slöjan inte är ovillkorlig inom Islam men det finns flera kapitel i Koranen som kan tolkas i den riktningen. I Sura 24:30 heter det t ex, att en rättrogen kvinna skall behärska sina blickar och akta sin lem och ej visa sina behag annat än för sina män, sina fäder eller sina mäns fäder. Slöjan bärs alltså i det offentliga rummet där män och kvinnor vistas samtidigt.

Inom kristendomen har vi på flera ställen samma förmaning till kvinnor om att skyla sitt hår. Aposteln Paulus skriver t ex  Nya Testamentet, att  en kvinna bär skam över sitt huvud om hon ber eller profeterar barhuvad.

Långt in på 1900-talet var sjaletten för en gift kvinna ett tecken på att bäraren var dygdig och ärbar.

Jag får också i tidskriften veta mer än de olika plagg som muslimska kvinnor bär.

Vanligast är förstås hijab, t v ovan,  som på arabiska betyder "barriär" eller "skilja av" och också kan betyda "förhänge". Den relaterar då till den moraliska gränsen mellan människa och Gud.

Chador och Chador namaz är mer heltäckande och visar endast ansiktet medan Chadri är helt täckande med ett galler framför ögonen.

Dessa plagg måste vara mycket påfrestande att bära i ett varmt klimat. 

För kvinnorna liksom för dem som bär hijab är det vardag, påbjudet eller en tradition, en norm som funnits med sedan deras första år. Det kastar man inte av sig så lätt.

Det bör vi kanske skänka en tanke eller två vi sekulariserade svenskor när vi har kritiska synpunkter på slöjbärande medsystrar i vår närhet.