Snart är det är tjugo år sedan Tidaholms Socialdemokratiska Kvinnoklubb

somnade in.

  21 september är det dags för en nystart vid ett möte på ABF för bildandet av S-kvinnor i Tidaholm. 

1928 startade föreningen och sjuttio år senare lades den ner på grund av bristande intresse och allt färre medlemmar.

I början av 1990-talet var den ändå aktiv och jag minns våra möten, fester och utflykter. Jag minns kvinnor, som nu är borta men som under sin tid var aktiva på olika sätt både i och utanför klubben.

Ulla, Maja, Brita och många andra passerar revy i minnet:

Maja var en av eldsjälarna i klubben och med i första styrelsen.

Ulla hade en mormor som varit  mjölkerska på Gimmene. När jag kör förbi där tänker jag på henne och på hur hon väl fick gå upp klockan fyra vardag som söndag för att handmjölka kanske tio kor..

Den vita piskan! talade man om vad gällde den s k mjölkningsplikten d v s mjölkning tre gånger om dagen. Med Ivar Lo, Moa Martinson och Fridegård sattes ljuset på statarnas eländiga villkor men inte förrän 1944 gick systemet i graven.

En annan prominent kvinna i den socialdemokratiska miljön var Brita vars make stolt berättade för mig hur han agiterat tillsammans med Gunnar Sträng.

Att agitera för ett människovärdigt liv var förenat med stora problem med risk för avsked och trakasserier. En målande och gripande  beskrivning av hur farligt det kunde vara ger P O Enquist i romanen "Musikanternas uttåg" om den växande arbetarrörelsen i början av 1900-talet

Åter till kvinnoklubben. Fanan här ovan invigdes 1935.. Protokollen från klubbens möten visar de svårigheter man hade för att skaffa en egen fana. Efter mycket om och men fick man ihop de pengar som behövdes, nästan 35 kronor, en mycket stor summa på den tiden. .


I klubbens  protokoll vid årsmötet 1928 kan vi läsa att Greta Samuelsson valdes till ordförande.

Övriga i styrelsen blev Sylvia Bergstrand, Anna Wibom, Greta Vallgren och Anna Bergstrand. Maja Eng och Sigrid Andersson blev suppleanter.

Från Arbetarekommunen hade man besök av J A Persson, som hälsade den nya klubben välkommen i arbetet.

Ur nedslag bland protokollen under kommande år finns mycket intressant att läsa.

I augusti 1928 samlades man till en studiecirkel med ämnet Socialism

1934 rådde stor arbetslöshet i Tidaholm och klubben hjälpte till så mycket man förmådde, bl a med bidrag för inköp av mat till behövande.

En gökotta det här året gav ett överskott om 36 öre.

Gift kvinnas rätt till förvärvsarbete var en av diskussionsämnena i början av 30-talet och 1935 kom att präglas av planerna på en egen fana som alltså kunde invigas samma år

1940 diskuterades Hemmets ekonomi i krigstid och 1945 gick man in till Stadsfullmäktige med begäran om anslag för fria läroböcker i skolan. Samma år var klubben drivande i inrättande av daghem. Stadsfullmäktige tillsatte en kommitté som framgångsrikt kom att arbeta med den frågan. och året därpå en hemsystertjänst. och också vad gällde den tog klubben initiativet..

Protokoll och bild är hämtade på Föreningsarkivet i Lidköping. Där finns hela klubbens historia samlad.

Nu kan man fundera på vad en kvinnoförening  i dag skall kunna syssla med. Vi har ju det så bra. Vi har demokrati, lika löner, rätt till förvärvsarbete, daghem, distriktssköterskor o s v o s v. Eller?

Nog finns där att ta itu med. Vid S-kvinnors konferens i Karlstad i augusti i år  formulerades  mål vi väl alla kan skriva under på:

Ett samhälle utan över- och underordning, utan klasskillnader, utan patriarkat, rasism eller homo- och transfobi, ett samhälle utan fördomar och diskriminering.  Ett  samhälle på demokratins ideal och på alla människors lika värde.